HAHA HERE YOU GO. (MOBBAS INTE)
Dikt till min häst. ( ”min” häst )
En gång hade jag en häst,
eller det var ingen häst.
Det var en ponny,
och den var bäst.
Hennes päls var den lenaste jag känt,
hon var för mig det bästa som har hänt.
Saknar henne när jag ser den tomma hagen,
tänker på henne och får ont i magen.
Hennes mule var som sammet,
den var rosa, bakom allt det där dammet.
Hennes ögon var stora och snälla,
nu är varje dag som en baksmälla.
Jag saknar henne varje timme, varje minut,
när ska detta lidande ta slut?
Glöm inte att det är en dikt till en häst, en häst.
Vad förväntar man sig? Nåt sånt här fjolligt ja! :) heeh
Kommentarer
Trackback
